På onsdag ska vi äntligen till ortopeden för att prova ut ståskal till Elias. Jag har blivit förberedd på att han nog inte kommer att gilla själva utprovningen, men det ska bli spännande att börja använda ståskalet i alla fall. Förhoppningarna är stora och jag ser fram emot att få ha en upprätt liten pojke här hemma. Han har ju en stårullstol på förskolan och nu får han möjlighet att träna sitt stående hemma också.
Vi har ytterligare en tid hos ortoped på onsdag, som handlar om eventuella botoxinjektioner. Om det rör sig om handen eller benen vet jag faktiskt inte eftersom vi väntar på tid till båda. Förberedelserna ser likadana ut oavsett, så det får visa sig när vi kommer dit. Detta är också ett besök som jag ser fram emot då jag känner mig ganska kluven inför det här med botoxinjektioner. Jag förmodar att jag får den fakta jag behöver för att fatta rätt beslut om det visar sig vara aktuellt med injektioner. Mina förberedelser inför besöket består av en lång lista med frågor.
Fredagen bjuder på lek i rullstolsgrupp för Elias. Han är ju nybörjare med sin rulle så det här blir säkert ett utmärkt tillfälle för honom att få lite grepp om hur han ska manövrera den.
På något sätt ska jag lyckas klämma in lite arbetstid den här veckan också. Vad jag önskar att jag kunde ägna mycket mer tid åt Elias och hans träning. Det är inte mycket vi hinner med på kvällarna när vi kommer hem, men som tur är får vi snart två månaders semester tillsammans. Då blir det intensiv lek och träning och innan sommaren är över har Elias med största sannolikhet gjort flera stora framsteg.
Min superhjälte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar